Recent European policy has seen a shift from a concern with lifelong learning in the Lisbon Strategy to research and innovation in the Horizon 2020 programme. Accordingly, there has been an increased policy focus on the researcher who, like the lifelong learner must be entrepreneurial, adaptable, mobile, but who must also find new ways in which to develop and deploy her skills and competences and smart solutions to current problems in order to ensure sustainability. The subject position of the researcher, (...) therefore, is not a figure distinctive to the university today, but rather one required of us all. For the excellent researcher in the university, resources exist to enable her to identify those aspects of herself that are in need of development in order to keep all aspects of her personal and professional well-being in balance, often drawn from the field of psychology. Here, rather than analysing directly the ways in which the researcher is addressed by such devices, we focus on the common experience of being in the university today. In everyday conversation, we do not describe ourselves as entrepreneurial, innovative, leading, etc., but more often as tired, stressed and not feeling at home there. Rather than taking these as impediments to productivity and aspects of ourselves requiring psychological strategies, the educational aspects of these are explored in relation to the figure of the studier, as developed from Giorgio Agamben by Tyson Lewis. The shift of discourse from lifelong learning to innovation and research in recent policy is seen to effect a further desubjectivation, a division of ourselves from ourselves. (shrink)

Artikelns utgångspunkt är att dagens biomedicinska samhälle ger upphov till frågor om teknikens möjligheter och risker. Avstamp tas i Ulrich Becks diskussion om att dessa motpoler föder en reflexiv modernitet. Ambitionen är att undersöka hur detta reflexiva tillstånd försiggår på ett individuellt plan, närmare bestämt inom en yrkesgrupp som bedriver omdebatterad biomedicinsk forskning. Den empiriska ingången är diskussioner om etik som författaren har haft med forskare från Lund Stem Cell Center. Forskarnas funderingar präglas av komplexitet och motsägelsefullhet. Å ena (...) sidan förekommer ifrågasättande av den egna forskningen, å andra sidan en pragmatisk inställning som innebär att den laboratoriestyrda verksamheten blir riktgivande. Artikeln visar hur reflexioner om etik får ringa betydelse för hur biomedicinsk kunskap produceras – snarare blir de redskap för forskarna att göra yrkesverksamheten kulturellt hanterlig. Artikeln betonar samtidigt att på sikt får reflexiva etiska samtal betydelse för forskningens praxis. (shrink)

Preferenslogik, av S. Kanger.--Några synpunkter på olika innehållsrelationer, av T. Pauli.--The number of modalities in the Brouwer system supplemented by the axiom schema CL[superscript n]aL[superscript n+1]a, by K. Segerberg.--Konjunktion av ting, av A. H. D. MacLeod.--Über den "Kettensatz der Verpflichtung;" ein Kommentar zu einem Satz der deontischen Logik, von M. Moritz.--Was the ether hypothesis refuted by the Michelson-Morley experiment? By H. Törnebohm.--Die ewige Wiederkunft; ett filosofihistoriskt tidsfördriv, av A. Wedberg.--Some observations on modal logic and philosophical systems, by G. H. von (...) Wright.--Några kommentarer till två varseblivningsteorier, av L. Åquist. (shrink)

Arbejderne i denne publikation er dels tidligere udgivne tidsskriftartikler, dels ikke før publiceret materiale. De afspejler en vedvarende og relevant forskning i antikkens opfattelse af psyken og af især den sokratiske samtale, som har gennemgribende indflydelse på mange forskellige områder i moderne tid: pædagogik, retsvæsen, sundhedsområdet, retorik osv. Teksterne falder i fire grupper: Sokrates (samtalens logik), Platon (især moralfilosofi og psykologi), Aristoteles (moralfilosofi, gudsbegreb og hverdagsargumentation) og Senere Filosofi (stoisk naturfilosofi, nyplatonisme, Augustins erkendelsesteori, og sjæl-legeme-opfattelsen i antikken). Læseren præsenteres her (...) for en række emner, der vil interessere den, der ønsker at fordybe sig i de ‘evige’ spørgsmål. (shrink)

Filosoffen og etikeren, lektor ved DPU, Asger Sørensen har samlet og nyskrevet artikler om den franske filosof, sociolog og forfatter Georges Bataille (10. september 1897 - 8. juli 1962), som vi udgiver i 50 året for hans død. En omfattende monografi med både filosofiske og sociologiske aspekter af den kontroversielle forfatter. Desuden en 2. del om forfatterens personlige møde med Batailles univers.