In light of the ramifications for Spenserian hermeneutics in the Proems to Books Two (“unseen” reality) and Three (“living art”) of The Faerie Queene, this essay reads Prince Arthur’s account of his dream-vision of Gloriana (1.9) as an allegory for how the reader ideally should encounter and make meaning from the poet’s text. Spenser’s concept of “living art” echoes Dante’s “living language,” and both show the influence of Augustine, especially as regards the readerly agency called for in the Christian Doctrine (...) and the Confessions. Places of textual obscurity (the “unseen”) mark opportunities for the reader to exercise and develop the capacity to generate interpretations, a process both the effect and the cause of virtue. This process is figured in Arthur’s memory of his dream of the Faerie Queen and how it inspires him to pursue her. (shrink)

Pt. I. Five possible global metaphysical systems for the twenty-first century. Cobb and Griffin's conception of three religious ultimates -- Four additional contenders for a twenty-first-century global metaphysical system -- pt. II. Cosmosyntheism: a new option. The five mutually grounding ultimates and cosmosyntheism's nine key advancements -- The forms -- The dipolar deity -- A world/cosmos -- Creativity/eros -- The plane of mutual immanence -- The logical inconsistencies of all other possible combinations -- pt. III. Cosmosyntheism vs. the five rival (...) contenders: assessing the strengths and weaknesses of each system. Free will -- Conflicting religious truth claims part 1 -- Conflicting religious truth claims part 2 -- The problem of evil -- pt. IV. Implications and applications of cosmosyntheism. Ethics -- Appendix. Cosmosyntheism and applied or practical religion -- Final meditations. (shrink)

I denna artikel kommer jag att ge en översikt över olika argument som ger stöd för slutsatsen att biologisk mångfald per se är värdefullt och bör bevaras. Ett vanligt argument vilar på premissen att biologisk mångfald har egenvärde, men premissen är svår att göra rimlig och får lätt kontraintuitiva följder. Utöver det kommer jag även att kritiskt granska instrumentella värden, relationella värden, och vad som här kallas ’miljöspecifika’ värden. I den sistnämnda kategorin ingår begrepp som naturlighet och naturvärde. Dessa (...) definieras ofta med ’frånvaro av avsiktlig mänsklig påverkan’ som ett nödvändigt villkor. Det kan finnas goda skäl att nyansera såväl instrumentellt värde som definitionen av naturvärde för att tillåta mänsklig påverkan som främjar biologisk mångfald utan att en värdeminskning sker. (shrink)

I denna artikel skall jag mycket kortfattat och översiktligt presentera ett antal olika uppfattningar, inom samtida analytisk filosofi, om språklig mening. Jag ska försöka framhäva de mest grundläggande idéerna och de viktigaste skillnaderna i synsätt. Framställningen är organiserad kring en rad fundamentala distinktioner och meningsmotsättningar. Utrymmet tillåter inte någon mer detaljerad framställning av enskilda teorier.

Denna artikel är den första i en serie om två artiklar som introducerar astrobiologins filosofi. Detta är ett förhållandevis nytt och i Sverige nästan okänt forskningsfält som dock befinner sig i snabb tillväxt internationellt. Ämnet presenteras här i form av exempel på några centrala frågeställningar inom området. I den här artikeln presenteras några frågeställningar hemmahörande i teoretisk filosofi.

Denna artikel är den andra i en serie om två artiklar som introducerar astrobiologins filosofi. Detta är ett förhållandevis nytt och i Sverige nästan okänt forskningsfält som dock befinner sig i snabb tillväxt internationellt. Ämnet presenteras här i form av exempel på några centrala frågeställningar inom området. I den här artikeln presenteras några frågeställningar hemmahörande i praktisk filosofi.

I var tid ar ambitionen att sa mycket verksamhet som mojlig skall vila pa vetenskaplig grund. Darmed utokas vetenskapens domaner, samtidigt som begreppet som sadant forflackas. Filosofen Karl Poppers syn pa vetenskapen ar mera subtil. Enligt honom kan vi ingenting veta med sakerhet, ingenting bevisa, endast falsifiera, det vill saga visa att nagot ar oforenligt med faktiska forhallanden. Det som undandrar sig falsifieringen kan vi acceptera tillsvidare. Ulf Persson provar i denna bok Poppers teori pa ett antal vetenskapsomraden, daribland (...) ekonomi, pedagogik och evolutionsbiologi. (shrink)

Respublica literaria, eller de lärdes republik, är ett begrepp som framför allt förknippas med de nya former för vetenskaplig kommunikation och lärda nätverk som introducerades vid slutet av 1600-talet och som sedan kom att spela en betydelsefull roll i 1700-talets intellektuella värld. Denna tänkta gemenskap av lärda är central för vår förståelse av den tidigmoderna epokens idé-, kultur- och vetenskapshistoria. Lärdomsrepubliken var ett ideal för de lärdas verksamhet, ett slags kunskapsproducerandets utopi, där den ideala kommunikationen präglades av jämlikhet, rationalitet (...) och filosofisk frihet, ofta i tydlig och uttalad kontrast mot en mer krass verklighet där de lärdas gemenskap tvärtom byggdes på en grundval av politiska, ideologiska, ekonomiska och religiösa intressen. I Lärda samtal behandlas vitt skilda aspekter av begreppet respublica literaria, dess kommunikation och dess materialitet: det handlar om den lärda republikens statsskick, de lärdas institutioner och praktiker, seder och bruk, uppfostran genom samtal, kvinnors och barns plats i republiken, och mycket mer. Boken är en festskrift till Erland Sellberg, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. (shrink)

I min artikel ”Att förstå – betraktelser utifrån en ny teori” (FT 31:4 Nov 2010) vill jag visa att det finns anledning att förtydliga förståelsebegreppet. Avsevärd möda har, historiskt sett, lagts ned på att definiera och bringa klarhet i begreppen kunskap och förklaring men förståelse, som når längre än vanlig kunskap, har förblivit ett otydligt begrepp. Teorin jag lägger fram i artikeln har som sin kärna en definition av förståelse. Denna utkristalliseras dels naturligt från vår vardagliga användning, dels från (...) behovet av att tydligt visa på vilket sätt förståelse är den djupaste formen av kunskap, av medveten insikt. Först när förståelsebegreppet utgör ett väl format verktyg kan kunskapsteorin nå sin fulla potential. Jag är tacksam gentemot Anders Tolland för att ha kritiskt granskat artikeln och för att han ger mig möjlighet att uttrycka teorin klarare. Tollands kritik berör främst oklarheter avseende innehållet i de abstraktioner som, tillsammans med jämförelser, är centrala element i teorin. Tolland bidrar också till förtydliganden, för vilka jag är mycket tacksam. Särskilt vill jag nämna påpekandena att förståelse dels kan relatera till vad något är, dels till varför det är på det sättet och att förståelse dels är en process, dels ett uppnått tillstånd. I det följande bemöter jag Tollands kritik och anser mig verkligen kunna visa att den framlagda teorin för förståelse är sammanhållen, tydlig och alls icke ”kontra-intuitiv” samt att den utgör ett viktigt, nytt kunskapsteoretiskt verktyg. (shrink)

Jag argumenterar för att oorganiserade kollektiv, såsom kollektivet av alla människor, kan handla moraliskt rätt och fel. Storskaliga problem likt den globala uppvärmningen är till exempel resultatet av en sådan kollektiv handling, nämligen hela mänsklighetens utsläpp av växthusgaser. Denna kollektiva handling är dessutom moraliskt fel, på grund av dess dåliga konsekvenser. Jag bemöter också en invändning mot denna uppfattning om kollektivt handlande, enligt vilken det är intuitivt orimligt att oorganiserade kollektiv såsom ”hela mänskligheten” kan handla.

Årets Hägerströmföreläsningar i Uppsala gavs i februari av den norske filosofen Dagfinn Føllesdal. Ämnet var "Mening og Erfaring". Dagfinn Føllesdal doktorerade 1961 vid Harvard med Willard Van Quine som handledare på en avhandling om kvantifierad modallogik. Han blev internationellt känd främst för studier om Husserls fenomenologi och dess förhållande till Frege samt för sina arbeten om Quines språkfilosofi. Allt sedan 60-talet har Føllesdal delat sin tid mellan Oslouniversitetet och Stanforduniversitetet i Kalifornien. I sina föreläsningar diskuterade Føllesdal meningsbegreppet med anknytning till (...) teorier formulerade av sådana tidigare Hägerströmföreläsare som Quine, Davidson och Kripke. En utgångspunkt för framställningen var Quines empiristiska syn på språket: Allt vi kan lära om omvärlden och varandra, inklusive språket, är grundat på socialt tillgänglig evidens. Enligt Quines uppfattning är språket väsentligen ett socialt fenomen. Detta innebär att: (i) språket har blivit till genom en social process; (ii) individens inlärning av språket sker på basen av socialt tillgänglig information; och (iii) användningen av språket är en social process. Den centrala frågeställningen som diskuterades i föreläsningarna var: Hur skall vi utifrån en empiristisk syn på språket förstå mening och kommunikation? Quine var den förste att på ett helt explicit sätt formulera denna problemställning. (shrink)

Enligt ett realistiskt synsätt kan ett påstående vara sant trots att det inte ens i princip är möjligt att veta att det är sant. En sanningsteoretisk antirealist kan inte godta denna möjlighet utan accepterar en eller annan version av Dummetts vetbarhetsprincip: (K) Om ett påstående är sant, så måste det i princip vara möjligt att veta att det är sant. Det kan dock förefalla rimligt, även för en antirealist, att gå̊ med på̊ att det kan finnas sanningar som ingen (...) faktiskt vet (har vetat, eller kommer att veta) är sanna. Man kan därför tänka sig att en antirealist skulle acceptera principen (K) utan att därför gå med på den till synes starkare principen: (SK) Om ett påstående är sant, så måste det faktiskt finnas någon som vet att det är sant. Ett mycket omdiskuterat argument – som ytterst går tillbaka till Alonzo Church, men som först publicerades i en uppsats av Frederic Fitch i Journal of Symbolic Logic 1963 – tycks emellertid visa att principen (K) implicerar principen (SK). Anta nämligen att (K) är sann, medan (SK) inte är det. Men om (SK) är falsk, så finns det ett påstående som är sant men som ingen faktiskt vet är sant. Anta nu att p är ett sådant påstående. Låt Kp betyda att någon vet att p är sant. Det galler alltså̊ att p är sant samtidigt som Kp inte är det. Betrakta nu påståendet (p ∧ −Kp). Enligt antagandet är detta påstående sant. Enligt (K) måste det då vara möjligt att någon vet att (p ∧ −Kp). D.v.s., det måste vara möjligt att påståendet K(p ∧ −Kp) är sant. Men i så fall är det också̊ möjligt att påståendet Kp ∧ K−Kp är sant, vilket i sin tur implicerar att det är möjligt att Kp ∧ −Kp är sant, vilket ju är absurt. Således kan inte (K) vara sann samtidigt som (SK) är falsk. Vi tycks således kunna sluta oss till att (K) implicerar (SK). I uppsatsen diskuterar jag några olika sätt att undgå̊ Church-Fitch paradoxala slutsats. Ett tillvägagångssätt är att ersätta kunskapsoperatorn med en hierarki av kunskapspredikat. Ett annat är baserat på distinktionen mellan faktisk och potentiell kunskap och ett förkastande av den vanliga modallogiska formaliseringen av principen (K). Den senare typen av lösning betraktas både från ett realistiskt och ett icke-realistiskt perspektiv. Utifrån denna analys kommer jag fram till slutsatsen att vi, vare sig vi är realister eller antirealister rörande sanning, kan sluta oroa oss för vetbarhetsparadoxen och ändå uppskatta Church-Fitchs argument. (shrink)

I sitt berömda bevis för tidens overklighet påstod McTaggart att det sätt händelser tycks skifta position i tiden från framtid till nutid och till förfluten tid, innebär en motsägelse. Vad McTaggart egentligen menade har varit föremål för en livlig debatt ända sedan beviset först publicerades 1908. Beviset består av två delar. I den första argumenterar McTaggart för att ingenting kan förändras förutom genom att övergå från framtid till förfluten tid. I den andra argumenterar han för att en sådan övergång innebär (...) en motsägelse och att det därför inte kan finnas någon förändring överhuvudtaget, vilket i sin tur innebär att det heller inte finns någon tid. De flesta filosofer är i dag eniga om att McTaggart har fel, men oeniga om på vilket sätt han har fel. Olika filosofer förkastar olika delar av beviset, beroende på om de har vad som kallas en A- eller B-uppfattning av tiden. De som har en A-uppfattning förnekar att tid förstådd som övergång från framtid till förfluten tid är motsägelsefull. De som har en B-uppfattning förnekar att en övergång från framtid till förfluten tid är nödvändig för förändring, men håller med om att sådan övergång är motsägelsefull. Det är min uppfattning att denna oenighet beror på att McTaggarts argument från första början blivit missuppfattat, av både A- och B-teoretiker. Av någon anledning har det alltid betraktats som ett självständigt argument, ett som är oberoende av det ontologiska system McTaggart förespråkade. Jag föreslår ett nytt sätt att förstå hur han menade att tiden är motsägelsefull. Ett sätt som tar hans ontologiska system som utgångspunkt. (shrink)

Vem har rätt att delta i vilka beslut? Det torde vara uppenbart att svaret på denna fråga är en viktig del av en teori om demokrati; ty är det något som alla uppfattningar om demokrati har gemensamt så är det en referens till en mängd individer, ett samhälle eller ett »folk» som är, i någon mening, självstyrande. Därför är det överraskande att inte mycket har skrivits om detta problem i de klassiska verken om demokrati. Som Robert Dahl uttrycker det, (...) »hur man ska avgöra vilka som legitimt utgör »folket» … och i kraft av detta har rätt att styra sig själva … är ett problem som nästan totalt har försummats av alla de stora politiska filosoferna som skrivit om demokrati.» (Dahl, 1970, s. 60). (shrink)

Artikeln är en översikt av den tysk-judiska invandringen till Sverige från 1770-talet och framåt. Till en början skedde invandringen till stor del i form av kedjemigration från Mecklenburg. Många i pionjären Aaron Isaacs släktkrets invandrade, likaså i släktkretsen kring hans kompanjon Abraham Aaron. Under 1800-talet fortsatte frivilliginvandringen men nu i mindre form av kedjemigration och med mer differentierad geografisk bakgrund än tidigare. Så småningom kom invandringen från Tyskland numerärt att överflygas av den så kallade östjudiska invandringen; av de judar som (...) bodde i Sverige 1880 var bara åtta procent födda i Tyskland och 1920 mindre än fem procent. Många tysk-judiska invandrare vid denna tid, såsom bankmannen Louis Frænckel, gjorde betydelsefulla insatser i det svenska industriundret. Trots den restriktiva invandringspolitiken på 1930-talet kom ett antal tysk-judiska flyktingar till Sverige, såväl individuellt som genom särskilda kvoter. Många blev betydande aktörer i olika sektorer av samhället, och några blev internationellt kända namn som författaren och Nobelpristagaren Nelly Sachs och kärnfysikern Lise Meitner. Många flyktingar fick dock inte arbete som motsvarade deras utbildningar. Bland ”1945 års räddade” fanns tämligen få från Tyskland. (shrink)

Artikeln tar sin utgångspunkt i två aktuella exempel på krav på historisk rättvisa efter kolonialismen: forna Mau-Mau-kämpars krav på gottgörelse för britternas övergrepp på 1950-talet och hererofolkets krav till Tyskland på gottgörelse för det folkmord som ägde rum 1904–1907. Dessa exempel aktualiserar frågan om historisk rättvisa. Vad innebär historisk rättvisa? Vilka krav på historisk rättvisa är berättigade att ställa? Hur lång tid efter övergrepp och våld finns det skäl att kräva gottgörelse? Kan kraven ärvas till efterkommande generationer? Vem bör gottgöra (...) dem som drabbats? Dessa frågor måste besvaras för att man skall kunna ta ställning till krav på gottgörelse och rättvisa. Syftet med denna artikel är att identifiera och söka besvara en rad frågor som krav på gottgörande rättvisa efter kolonialismen ställer. Avslutningsvis diskuteras kraven från Mau-Mau-kämparna som var internerade i brittiska läger och hererofolkets krav på kompensation från Tyskland.Nyckelord: Gottgörande rättvisa, kompensation, kolonialism, herero, Mau-Mau, global rättvisa, historisk rättvisaEnglish summary: The Meaning of Historical Justice after ColonialismRecently, four Kikuyus and former Kenyan Mau-Mau fighters claimed compensation for castration, torture and rape committed in the British detention camps in the 1950s. Also recently, representatives of the Herero people went to Berlin to bring home skulls that Germans brought to Berlin after the genocide at the beginning of the Twentieth Century. The detentions and abuses of Kikuyu and the genocide of the Herero people are just two examples of offenses carried out by European nations during colonialism. Do these offenses have any reverberations today? Should we simply forget about the deeds that happened such a long time ago or do they raise any legal or moral questions?The concept of justice has two dimensions, distributional and rectificatory. This article focuses on the meaning and implication of rectificatory justice for historical wrongs. The simple idea that if A is harming B, A has to correct her act, i.e. the basic idea of rectificatory justice, presupposes a line of complicated assumptions when it is applied to specific historical incidences, for example colonialism.A model provides a basis for an explication of rectificatory justice. It is then applied to a discussion of rectification after colonialism. The questions of who can rightly claim rectification and who owes rectification, if there are temporal limitations to rectification and what rectification after colonialism would imply are discussed. The article ends with an explication of the meaning of rectificatory justice, an argumentation for why rectificatory justice is commendable and an assessment of the demands of the Mau-Mau-fighters and the Herero. (shrink)

I sin uppsats "Satsens subjekt och textens"2 ger Staffan Hellberg en översikt över vad han kallat empatimarkörer (alternativt ‘perspektivmarkörer’, sid 2) i berättande prosa. Grundidén, så som jag förstått den, är att en empatimarkör visar på en viss typ av förändring av berättarperspektivet. Hellberg skriver: Det är vanligt, för att inte säga normalt, i modern berättarteknik, att händelseförloppet upplevs genom en deltagande persons sinnen eller på annat sätt behandlas ur dennes synvinkel.3 Utgångspunkten är att en berättelse återges på ett för (...) berättelsen normalt sätt. Vissa berättelser är t.ex. i jag-form, medan andra återges på ett mer neutralt sätt, med en framställning i tredje person av berättelsens gestalter. Emellanåt bryts denna normala framställning genom att en situation återges, helt eller delvis, ur en deltagares perspektiv, t.ex. så som sedd av denna deltagare, eller så som tolkad av denne deltagare. Det som Hellberg eftersträvat är en översikt över de språkliga element som markerar en sådan tillfällig förskjutning av berättarperspektivet. För egen del vill jag använda termen perspektivförskjutning för de fenomen jag kommer att behandla nedan. Hellbergs översikt är i mycket hög grad baserad på intuitioner om förekomster av markörer för perspektivförskjutning, och bygger på en litteraturvetenskaplig tradition där intuitioner om perspektiv och perspektivförskjutning av olika slag behandlats under åtskilliga decennier. Detta förhållande erbjuder både svårigheter och utmaningar för en som står utanför denna tradition. Hellberg försöker inte formulera några allmänna kriterier för att vara en empatimarkör, varför det ankommer på läsarens egen intuitiva uppfattning av exemplen att förstå vad som exemplifieras. För den som är skolad i den tradition Hellberg bygger på kanske detta inte erbjuder några svårigheter alls, eller endast ringa svårigheter, men för mig, som är skolad i analytisk filosofi, och som visserligen läst en del romaner men aldrig studerat skönlitteratur teoretiskt, är svårigheterna emellanåt betydande. Utmaningen består å andra sidan just i att försöka formulera en allmän idé om perspektivförskjutning, så att vi också kan erhålla ett kriterium för att vara en språklig markör av sådana förskjutningar.. (shrink)

I väntan på den engelska Festschriften, den definitiva biografin eller de självförhärligande memoarerna kommer här för första gången en samling porträtt av den internationellt mest uppmärksammade svenska statsvetaren, den kontroversielle samhällsdebattören Bo Rothstein. Få samhällsforskare har med sådan intensitet tagit universitetens tredje uppgift till intäkt för att ifrågasätta gängse uppfattningar om sakernas tillstånd i riket. Många är de läsare, tittare eller åhörare som knappast kunnat undgå att beröras av hans synpunkter på allt från metoo till tiggeri, något färre är nog (...) de som på allvar tagit del av hans forskningsresultat om korruption och statsförvaltning. I denna bok tecknar ett tjugotal svenska forskare, författare och vänner sin bild av forskaren, debattören och livsnjutaren Bo Rothstein."--Back cover. (shrink)

Den moralfilosofiska traditionen har sina begränsningar. De frågor som stått i centrum för den moralfilosofiska diskussionen har ofta varit helt andra än de som människor i det praktiska livet har uppfattat som centrala moraliska problem. En viktig begränsning är att moralfilosofin, liksom beslutsteorin, nästan uteslutande har handlat om hur man hanterar välavgränsade problem där handlingsalternativen är givna. I det verkliga livet löser vi ofta moraliska problem genom att finna på nya handlingsalternativ, som inte fanns med från början.1 En annan begränsning (...) är att moralfilosofin till allra största delen har handlat om situationer där konsekvensen av de olika handlingsalternativen är välkänd. I det praktiska livet är det annorlunda. Vi vet sällan med säkerhet vad som kommer att bli följden av de olika alternativ som vi väljer mellan. Man kan också uttrycka detta så att moralfilosofin i huvudsak rör sig i en tänkt deterministisk värld, där man inte behöver räkna med någon slump. Detta är aningen märkligt mot bakgrund av det oerhörda genomslag som sannolikhetstänkande och på senare år även kaos har fått inom andra vetenskapsområden. Det finns naturligtvis förklaringar till detta moralfilosofins kvardröjande i en äldre världsbild. Redan i det deterministiska fallet uppstår svårhanterliga problem som man gärna ger sin odelade uppmärksamhet. Dessutom finns det en särskild disciplin, beslutsteorin, som behandlar beslut under risk och osäkerhet. Man har i allmänhet tänkt sig ett slags arbetsfördelning, där problemen med risk och osäkerhet utelämnas i moralfilosofin för att i stället hanteras inom beslutsteorin med rena rationalitetsprinciper (dvs. utan att moraliska principer är inblandade). Enligt min mening är denna arbetsfördelning inte hållbar. Betrakta t ex osäkerheten om hur klimatet kommer att förändras med nuvarande utsläppstrender för växthusgaser. Denna osäkerhet ger upphov inte enbart till ett problem om rationellt beslutsfattande utan också till moraliska problem.. (shrink)

Inom hakparentes anges den ordagranna betydelsen, när denna skiljer sig mycket från frasens gängse filosofiska innebörd. På tre- och fler-staviga ord har har ett accenttecken satts in före den betonade vokalen. (Tvåstaviga latinska ord har alltid betoningen på första stavelsen.).

Artificiell intelligens (AI) är ett ungt forskningsområde där många av de grundläggande problemen förefaller att vara av filosofisk art.1 Ämnet har sina filosofiska rötter dels i traditionen från Leibniz, Frege, Russell och Hilbert, som strävar efter att formalisera principerna för exakt tänkande, dels i den klassiska mekanismen: idén att människan är en maskin och att det mänskliga tänkandet är en mekanisk process. Som en första approximation kan vi säga att AI är det vetenskapliga studiet av hur man konstruerar och bygger (...) maskiner (datorer) som är intelligenta (eller uppvisar intelligent beteende). Det är lätt att se att denna forskning aktualiserar frågor av filosofiskt slag. Hit hör problem som rör tänkandets natur samt förhållandet mellan medvetandet och kroppen. Inom AI ses ofta datorns arbetssätt som en modell för människans kognitiva processer och man föreställer sig kanske att hjärnan är ett slags dator. Eftersom hjärnan liknas vid en dator och en dator tänks arbeta rent mekaniskt i enlighet med ett givet program (en given algoritm), så föreställer man sig att samma sak bör gälla för hjärnan. Analogin hjärna-dator leder till föreställningen att tänkande inte är något annat än en dators mekaniska manipulerande av symboler i enlighet med givna formella regler. Denna uppfattning om tänkandets natur förefaller samtidigt problematisk: mekanisk manipulation av symboler förutsätter ingen förståelse av symbolernas innebörd; genuint tänkande, å andra sidan, tycks förutsätta sådan förståelse. Ibland verkar också analogin hjärna-dator i den motsatta riktningen. Eftersom hjärnan liknas vid en dator och hjärnan har en mental dimension, så föreställer man sig kanske att samma sak måste gälla för vissa datorer: synen på hjärnan som en dator leder till tanken att det borde vara möjligt att konstruera datorer som bokstavligen tänker, känner och förnimmer. Man föreställer sig kanske att man skall kunna konstruera ett artificiellt medvetande. Vi är alla förtrogna med datorer som (i en viss mening) kan lösa förelagda uppgifter på ett intelligent sätt, men följer det därav att dessa datorer kan tänka? Inte tänker väl en schackspelande dator på schack? Hur intelligent dagens datorer än beter sig, så verkar det ändå inte rimligt att säga att de har tankar, känslor eller upplevelser. Men kan man utesluta att vi någon gång i framtiden kommer att kunna konstruera datorer som verkligen förstår, är medvetna, och tänker? Dessa frågor rymmer många begreppsliga oklarheter. Vad är intelligens, tänkande, förståelse, medvetande? Hur förhåller sig intelligens och tänkande till medvetandets fenomenella sida: upplevelser och känslor? Om vad slags ting är det meningsfullt att säga att de har intelligens, medvetande, mentala tillstånd, etc.? Är det meningsfullt att säga detta om en hjärna, en maskin, en dator? Vad menas med en maskin (dator)? Hur kan vi veta (avgöra) om ett ting har intelligens, tankar, känslor eller upplevelser? I denna uppsats avser vi att närmare belysa sambandet mellan filosofi och AI samt kritiskt granska några av AI-forskningens förutsättningar inom filosofi och logik. (shrink)

Vi som är radikala i socialpolitik bör vara det också i kulturpolitik. Så kunde man uttrycka sig i svensk kulturdebatt för femtio år sedan. Därmed anslås ett ledmotiv i denna essä: växelspelet mellan modernitet och modernism och dess konsekvenser för musikens vidkommande. Vi får följa denna utveckling från mitten av 1800-talet till slutet av 1960-talet med personer som Wagner, Baudelaire och Nietzsche, Schönberg, Stravinskij och Adorno, de italienska futuristerna och fransmännen kring den konkreta musiken i blickpunkten. Vi möter (...) reflexioner kring avantgardism och dess svenska varianter i symbios med folkhemmet och det hela utmynnar i ett sammanflöde av modernism och modernitet med Luciano Berios berömda Sinfonia i centrum. (shrink)

Syftet med artikeln är att diskutera organiseringen av svensk nanoteknik och varför denna skiljer sig från de länder inom vilka det sker en mer sammanhållen aktörsmobilisering kring nanoteknik, och där tillväxtfokus i högre grad än i Sverige integreras med fokus på miljö och samhällsmässiga aspekter. Utvecklingen av svensk nanoteknik visar att vetenskaplig effektivitet inte nödvändigtvis betyder att frågor om innovation eller effekter av denna innovation också hanteras effektivt. Stora vetenskapsprogram drivs utan samordnande hantering av nanoteknik som innovationsobjekt. Forskning (...) om miljö och samhälleliga aspekter sker i liten skala och utan tydlig koppling till nanoteknikens innovationssystem. Förklaringar söks i den svenska modellens implikation för FoU i allmänhet och nanoteknik i synnerhet. Modellen är centrerad kring storindustrins behov och har sitt fokus på expertis. Sammantaget har Sverige haft svårt både att hantera nanoteknik som utvecklingsprojekt och att bredda diskussionen kring nanoteknik som samhällsprojekt. (shrink)

[This is an introductory metaethics textbook in Swedish.] Metaetiken behandlar filosofiska frågor om hur moraliska påståenden, moraliska uppfattningar, moraliska fakta och moralisk kunskap är beskaffade – liksom frågan om sådana fakta och sådan kunskap överhuvudtaget finns. I centrum för denna introduktionsbok står frågan om moralen är objektiv – hur ska denna fråga förstås och hur kan olika svar på den försvaras? I relation till denna fråga diskuteras en rad besläktade ämnen, bland annat gällande moralisk oenighet, förhållandet mellan (...) moral och vetenskap och frågan om moraliska övertygelser kan vara mer eller mindre rationella. Grundbok i metaetik är avsedd att användas vid universitetskurser i metaetik och relaterade ämnen. Framställningen kräver dock inga särskilda filosofiska förkunskaper, och boken kan därmed läsas av alla som är intresserade av ämnet. (shrink)

Den här uppsatsen handlar om allmänna eller generella eller universella normer och strukturen hos normativa system. Allmänna normer är normer som uttalar sig om alla entiteter eller individer eller fenomen av ett visst slag. Men vilken logisk form har de? Kan de användas för att härleda andra generella normer och normer som handlar om enskilda individer? Det tycks förekomma åtminstone två olika typer av föreskrifter av denna typ: normer där vi kvantifierar över handlingar eller beteenden och normer där vi (...) kvantifierar över personer, människor eller levande eller medvetna varelser. I den här uppsatsen undersöker jag den logiska formen hos dessa. Jag koncentrerar mig på den senare typen och visar hur det är naturligt att använda en kvantifierad deontisk logik för att symbolisera föreskrifter av detta slag och förstå deras logiska form. Jag beskriver hur det är möjligt att använda allmänna normer för att härleda andra allmänna eller partikulära normer och hur man med hjälp av en eller flera allmänna föreskrifter kan bygga upp ett helt normativt system. (shrink)

Tidslogik är en gren av logiken som handlar om temporala begrepp, satser, argument och system. Inom denna gren av logiken undersöker man t.ex. uttryck såsom "Det kommer alltid vara fallet att", "Det kommer någon gång i framtiden vara fallet att", "Det har alltid varit fallet att", "Det var någon gång i det förflutna fallet att". Logiska relationer mellan satser som innehåller temporala begrepp studeras och giltigheten hos argument som består av sådana satser analyseras. I tidigare arbeten har jag diskuterat (...) hur tidslogiken kan betraktas som en form av multimodal logik. I den här uppsatsen visar jag hur tidslogiken kan beskrivas som en bimodal logik, ett slags modallogik som endast innehåller två typer av temporala operatorer. Den semantik jag använder är baserad på monotemporala ramar. En monotemporal ram är en relationell struktur som endast innehåller en primitiv tillgänglighetsrelation, nämligen relationen tidigare än / senare än. Jag utvecklar ett antal så kallade semantiska tablåsystem och bevisar att dessa är sunda och fullständiga i relation till deras semantik. (shrink)

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller en katalog över ett antal mänskliga fri- och rättigheter. I den här uppsatsen argumenterar jag för att det krävs en kvantifierad deontisk logik för att förstå den logiska formen hos flera av de normer som uttrycks i denna förklaring. Jag kommer att gå igenom ett antal argument som intuitivt är giltiga, men som inte kan bevisas i klassisk logik. Därefter kommer jag att visa hur dessa argument kan formaliseras och bevisas med (...) hjälp av kvantifierad deontisk logik. Diskussionen ger stöd åt uppfattningen att vi behöver en kvantifierad deontisk logik för att analysera många typer av normativa uttryck och kastar också förhoppningsvis nytt ljus över hur vissa centrala utsagor i FN:s allmänna förklaring bör tolkas och vilken logisk form de har. (shrink)

Facit till några Argument i "Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi" innehåller, som titeln skvallrar om, ett facit till några övningar i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi. Flera olika bevismetoder illustreras: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. Boken innehåller mer än 60 sanningstabeller, mer än 100 naturliga deduktioner och mer än 120 semantiska tablåer. Den innehåller fullständiga lösningar till ca 290 argument och en stor mängd skisser till lösningar. I vissa fall indikerar svaret bara om argumentet (...) är giltigt eller ogiltigt. I vissa fall ingår bara en symbolisering av en viss paragraf. Det är upp till läsaren att själv försöka bedöma om dessa argument är bra eller inte. Boken innehåller exempel på satslogiska, predikatlogiska, modallogiska och epistemiska härledningar. Alla argument från Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi som analyseras eller värderas i denna bok förekommer också i detta facit i sin helhet. Det är därför möjligt att ha utbyte av denna bok även om läsaren inte har tillgång till Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi. Men eftersom Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi innehåller många argument som inte tas upp i detta facit är det lämpligt att först arbeta med övningarna i Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och därefter jämföra de egna analyserna med lösningarna i detta facit. -/- Produkt information Publicerad: September 23, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 604 sidor. (shrink)

Facit till några Argument i "Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi" innehåller, som titeln skvallrar om, ett facit till några övningar i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi. Flera olika bevismetoder illustreras: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. Boken innehåller mer än 50 sanningstabeller, mer än 70 naturliga deduktioner och ca 100 semantiska tablåer. Den innehåller fullständiga lösningar till ca 240 argument och en stor mängd skisser till lösningar. I vissa fall indikerar svaret bara om argumentet är (...) giltigt eller ogiltigt. I vissa fall ingår bara en symbolisering av en viss paragraf. Det är upp till läsaren att själv försöka bedöma om dessa argument är bra eller inte. Boken innehåller exempel på satslogiska, predikatlogiska, modallogiska och deontiska härledningar. Alla argument från Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi som analyseras eller värderas i denna bok förekommer också i detta facit i sin helhet. Det är därför möjligt att ha utbyte av denna bok även om läsaren inte har tillgång till Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi. Men eftersom Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi innehåller många argument som inte tas upp i detta facit är det lämpligt att först arbeta med övningarna i Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi och därefter jämföra de egna analyserna med lösningarna i detta facit. -/- Produkt information Publicerad: Januari 18, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 580 sidor. (shrink)

Den här uppsatsen handlar om fritt val (FV) tillåtelser (FVT). Jag går igenom den s.k. fritt val tillåtelser paradoxen och nämner några möjliga lösningar på denna. Därefter presenterar jag mitt eget förslag på hur man bör förstå tillåtelser av detta slag och hur man kan lösa (FVT) paradoxen. Jag tar upp några potentiella invändningar mot denna analys och visar hur dessa kan bemötas. Ibland har (FVT) paradoxen använts som ett argument emot s.k. standard deontisk logik (SDL). Jag argumenterar (...) för att man kan acceptera förekomsten av (FV) tillåtelser utan att behöva förkasta (SDL). Däremot pekar diskussionen på behovet av en kvantifierad deontisk logik. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till normativ etik. Den innehåller nio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till normativ etik. Det innehåller information om vad normativ etik är och hur den normativa etiken förhåller sig till metaetik, praktisk (eller tillämpad) etik och deskriptiv moralfilosofi. Kapitel 2 handlar om dygdetik. Kapitel 3 handlar om naturlagsetik. Kapitel 4 handlar om kontraktualism (kontraktsetik) och rättighetsetik. Kapitel 5 handlar om kantianism, sinnelagsetik och pliktetik. Kapitel 6 (...) handlar om konsekvensetik. Kapitel 7 handlar om prima-facie-etik, omsorgsetik och situationsetik. Kapitel 8 handlar om fenomenologisk etik och existentialistisk etik. Kapitel 9 innehåller kort information om diverse andra normativa teorier och blandade övningar. Den här boken innehåller en stor mängd argument. Genom att studera dessa kan läsaren öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska härledningar, samt att tänka och resonera logiskt. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med en eller flera introduktionsböcker till logik, som behandlar olika fundamentala logiska fakta och metoder. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: April 15, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 418 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till politisk filosofi och rättsfilosofi. Tonvikten ligger på den politiska filosofin. Boken innehåller tio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till politisk filosofi och rättsfilosofi. Kapitel 2 handlar om konservatism. Kapitel 3 handlar om liberalism. Kapitel 4 handlar om socialism. Kapitel 5 handlar om anarkism. Kapitel 6 handlar om kommunism. Kapitel 7 handlar om ekologism. Kapitel 8 innehåller blandade övningar i politisk filosofi och rättsfilosofi. De flesta (...) argument i detta kapitel kan analyseras med hjälp av satslogik. Kapitel 9 innehåller blandade övningar i politisk filosofi och rättsfilosofi. För att analysera argumenten i detta kapitel krävs i regel predikatlogik. Även Kapitel 10 innehåller blandade övningar i politisk filosofi och rättsfilosofi. För att analysera argumenten i detta kapitel krävs i regel modallogik eller deontisk logik. Den här boken innehåller en stor mängd argument. Genom att studera dessa kan läsaren öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska härledningar, samt att tänka och resonera logiskt. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med en eller flera introduktionsböcker till logik, som behandlar olika fundamentala logiska fakta och metoder. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi”, även om den också innehåller ett antal argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: April 15, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 216 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till metaetik. Den innehåller nio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till moralfilosofin. Det innehåller information om vad metaetik är och om hur metaetiken förhåller sig till den normativa etiken, till praktisk (eller tillämpad) etik och till deskriptiv moralfilosofi. Kapitel 2 handlar om språkfilosofiska frågor. Kapitel 3 handlar om medvetandefilosofiska frågor. Kapitel 4 behandlar kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 5 handlar om metafysiska frågor. Kapitel 6 handlar om logiska (...) frågor. Kapitel 7 handlar om övriga metaetiska frågor, om relativism, objektivism och subjektivism. Kapitel 8 innehåller blandade övningar i predikatlogik. Kapitel 9 innehåller blandade övningar i modallogik och deontisk logik. Den här boken innehåller en stor mängd argument. Genom att studera dessa kan läsaren öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska härledningar, samt att tänka och resonera logiskt. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med en eller flera introduktionsböcker till logik, som behandlar olika fundamentala logiska fakta och metoder. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi eller i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Juni 24, 2021 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 448 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till vetenskapsfilosofi. Den innehåller sju kapitel. Första kapitlet är en inledning till boken. Kapitel 2 handlar om vetenskapens natur. Vad är vetenskap? Kapitel 3 handlar om vetenskapens metoder. Hur får vi vetenskaplig kunskap? Använder olika vetenskaper olika metoder? Kapitel 4 tar upp metafysiska frågor. Har vetenskapen några metafysiska implikationer? Vilken världsbild ger vetenskapen upphov till? Vad är sanningen? Kapitel 5 handlar om vetenskapliga förklaringar, orsaker och verkningar, m.m. Vad (...) innebär det att påstå att någonting orsakar någonting? Kapitel 6 innehåller blandade övningar i predikatlogik. Kapitel 7 innehåller blandade övningar i epistemisk logik och modallogik. Den här boken innehåller många olika argument. Läsaren kan förhoppningsvis öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska deduktioner, samt att tänka och resonera logiskt, genom att studera dessa. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med någon god introduktionsbok till logik. För att förstå de logiska lösningarna i den här boken kan det vara bra att känna till vissa grundläggande logiska fakta och metoder. Boken innehåller tre olika metoder: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Januari 8, 2022 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 446 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till kunskapsfilosofi (epistemologi eller kunskapsteori). Den innehåller tio kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till kunskapsfilosofi. Kapitel 2 handlar om kunskapens natur. Vad är kunskap? Kapitel 3 tar upp olika berättigandeteorier. Vad är vi berättigade att tro? Kapitel 4 handlar om kunskap, sanning och sannolikhet. Kapitel 5 handlar om kunskapens möjlighet. Kan vi veta någonting? Kapitel 6 handlar om kunskapens källor. Hur får vi kunskap? Kapitel 7 (...) handlar om kunskapens eventuella begränsningar och om epistemiska och doxastiska normer och värden. Kapitel 8 berör olika metaepistemologiska frågor. Kapitel 9 innehåller blandade övningar i predikatlogik och kapitel 10 innehåller blandade övningar i epistemisk logik och modallogik. Den här boken innehåller många olika argument. Läsaren kan förhoppningsvis öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska deduktioner, samt att tänka och resonera logiskt, genom att studera dessa. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med någon god introduktionsbok till logik. För att förstå de logiska lösningarna i den här boken kan det vara bra att känna till vissa grundläggande logiska fakta och metoder. Boken innehåller tre olika metoder: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. OBS: De flesta argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Maj 4, 2022 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 562 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till metafysik. Den innehåller åtta kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till ämnet. Det tar bl.a. upp olika frågor som metafysiker ofta sysslar med. Metafysik handlar om verklighetens natur. Hur är världen ytterst beskaffad? Vilka typer av entiteter existerar? Kan det varande kategoriseras? Kapitel 2 handlar om ting och processer. Vad är ett ting och hur skall man förstå tingens existens över tid? Kapitel 3 handlar om (...) egenskaper, relationer, fakta m.m. Finns det några egenskaper och relationer? Vilken ontologisk status har de i så fall? Existerar de bortom tid och rum eller i tid och rum? Är de medvetandeberoende eller inte? Kapitel 4 handlar om tid, rum, kausalitet m.m. Vilken ontologisk status har tiden och rummet (rumtiden)? Vad innebär det att säga att någonting orsakar någonting? Kapitel 5 handlar om det mentala och det fysikaliska. Verkligheten tycks innehålla både mentala och fysikaliska entiteter. Stämmer det? Hur förhåller sig i så fall dessa olika typer av entiteter till varandra? Kapitel 6 innehåller blandade övningar i predikatlogik. Kapitel 7 innehåller blandade övningar i modallogik och tidslogik. Kapitel 8 innehåller blandade övningar i högre ordningens logik. Den här boken innehåller många olika argument. Läsaren kan förhoppningsvis öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska deduktioner, samt att tänka och resonera logiskt, genom att studera dessa. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med någon god introduktionsbok till logik. För att förstå de logiska lösningarna i den här boken kan det vara bra att känna till vissa grundläggande logiska fakta och metoder. Boken innehåller tre olika metoder: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. OBS: En stor andel argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i "Logiska Övningar: En Introduktion till Teoretisk Filosofi", även om den också innehåller många argument som är nya. -/- Produkt information Publicerad: Juli 14, 2022 Språk: Svenska Format: Paperback Antal sidor: 562 sidor. (shrink)

Den här boken är en övningsbok i logik och en kort introduktion till religionsfilosofi. Den innehåller femton kapitel. Det första kapitlet är en allmän inledning till ämnet. Kapitel 2 tar upp några begreppsliga frågor. Vad är en religion? Det innehåller även en kort beskrivning av några vanliga religioner. Kapitel 3 handlar om språkfilosofiska frågor. Kapitel 4 handlar om religionssociologiska och religionspsykologiska frågor m.m. Kapitel 5 handlar om religiös monism, pluralism, relativism, naturalism m.m. Kapitel 6 handlar om berättelser, myter m.m. Kapitel (...) 7 handlar om fenomenologiska frågor. Kapitel 8 handlar om religiösa handlingar m.m. Kapitel 9 handlar om kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 10 handlar om metafysiska frågor. Kapitel 11 handlar om moralfilosofiska frågor. Kapitel 12 innehåller blandade övningar i predikatlogik. Kapitel 13 innehåller blandade övningar i relationell predikatlogik (med och utan identitet). Kapitel 14 innehåller blandade övningar i modallogik och deontisk logik. Kapitel 15 innehåller en sammanfattning. Den här boken innehåller många olika argument. Läsaren kan förhoppningsvis öva upp sin förmåga att analysera och värdera olika filosofiska deduktioner, samt att tänka och resonera logiskt, genom att studera dessa. Boken kan användas i undervisning i filosofi och logik på en grundläggande nivå eller för självstudier. Läsningen kompletteras lämpligen med någon god introduktionsbok till logik. För att förstå de logiska lösningarna i den här boken kan det vara bra att känna till vissa grundläggande logiska fakta och metoder. Boken innehåller tre olika metoder: sanningstabeller, naturlig deduktion och semantiska tablåer. OBS: Många argument i denna bok har tidigare publicerats i boken Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi och många lösningar har tidigare publicerats i boken Facit till Några Argument i ”Logiska Övningar: En Introduktion till Praktisk Filosofi”, även om den också innehåller många argument som är nya. (shrink)

Tidslogik är en gren av logiken som handlar om temporala begrepp, satser, argument och system. Inom denna gren av logiken undersöker man t.ex. uttryck såsom "Det kommer alltid vara fallet att", "Det kommer någon gång i framtiden vara fallet att", "Det har alltid varit fallet att", "Det var någon gång i det förflutna fallet att". Logiska relationer mellan satser som innehåller temporala begrepp studeras och giltigheten hos argument som består av sådana satser analyseras. Ett multimodalt språk är ett modalt (...) språk som inkorporerar flera olika modala operatorer. En multimodal semantik är en modal semantik som innehåller flera olika s.k. tillgänglighetsrelationer som svarar mot de olika modala operatorerna. Och ett multimodalt system är ett modalt system (av teorem) som är baserat på ett multimodalt språk. Multimodal logik är en gren av modallogiken som handlar om multimodala språk, semantiska teorier och system. I den här uppsatsen visar jag hur tidslogiken kan betraktas som en del av den multimodala logiken. Jag utvecklar ett antal så kallade semantiska tablåsystem och bevisar att dessa är sunda och fullständiga i relation till deras semantik. (shrink)